måndag 23 januari 2012

Vientian - Ban Kok Muang

22 januari Åter igen på bussen tidigt på morgonen. Bokat och betalt för en VIP-buss som har mycket mer utrymme och skönare säten………och vad står framför oss – jo en skranglig gammal Laos-buss. På ena sidan tre säte på andra två och bussen är smalare än våra. Vi intog ett tre-säte och vecklade in våra ben (Hans 196) så var vi tvungna att sitta hela färden trots att påstigande fick stå för där var inte plats men människorna verkade ha överseende när de såg att vårt tresäte var fullt av ben. Samma procedur med Visa (I Laos måste man ha visa) en lapp i en lucka, fylla i 52 frågor lämna i en annan lucka betala i en tredje visa för mannen som satt på en stol längre fram ……….ok nu var vi ute ur Laos – nu skulle vi in i Thailand visa lappen scanna passet 8 stämplar och så var det klart. Genast vi kom in i Thailand såg vi att det var ett land i utveckling, mycket bättre vägar, nybyggda hus, skyltar på engelska, väginformation, bilarna bättre --- men samma j…..a buss skulle vi åka flera mil till. Framme i Buri Ram möte Krister och Pranee oss och det var så härligt och roligt att se dem. ”Hemma” i byn hade mycket förändrats på de två år vi inte varit här men det var mörkt när vi kom fram, mer får vi se i morgon. Kvällen gick till snack och middag. Här följer man dagen så kl 21.00 gick vi till vårt eget lånade hus och innan 22 sov vi.
23 jan. Vaknade av att tupparna gol kl halv 6 försökte nonchalera dem utan resultat. Kl 6 var det någon som pratade i megafon ute på gatan både länge och väl – bara att inse att nu var det dags att stiga upp. Kl 7 åt vi frukost med Krister och Pranee som redan varit ute i Soonen  en vända (ägorna där de odlar MASSOR av frukt och grönsaker som de sedan säljer på torget eller till ”uppköpare”. Fick reda på att mannen som pratade i megafon var byns chef (typ borgmästare) han håller reda på allt och alla och finns överallt där det händer något. Han åker runt och informerar folk på morgonen om vad som händer och vad som hänt, på så sätt får alla information om, för byn, viktiga saker. Som t.ex. att det var fullmåne idag och att det därför är ”mässa” eller vad det heter inom buddism uppe vid templet. Dit åkte vi därför och det är oerhört rofullt att komma upp till templet och tempelområdet. På oss tittar de mycket nyfiket men vänligt. Efter andakten skall först munkarna ta av all den mat som ställts fram (alla tar med sig vad de tycker – har man mycket tar man det, har man lite tar man det, har man inget alls tar man inget med sig heller) för munkarna är detta det enda målet för dagen så de öste upp. Sedan får alla andra ta och det är mat i massor – när alla fått packas resten i påsar så får den som vill ta det med sig hem   så enkelt är det med den saken…..så hade vi ätit vår första middag klockan 10 på dagen.
Middag i Templet
Sedan åkte vi ut till soonen och där hade det verkligen hänt mycket, på odlingarna har man nu djurhållning också – två vildsvinshonor, Lillelinda och Storelinda och fyra små kulltingar, ankor och fisk i dammen. Sen rensade vi dill och sköljde grönsaker. Kl 14 var det dags med nästa middag på byns restaurang sen hände inte mer denna dag och kommer inte att göra heller.

Odlingarna i Soonen

Lillelinda, Storelinda och StoreHans
Sebbe, Sebbe, Linda och Sebbe (varför konstra till det?)
    Soonen

3 kommentarer:

  1. Hej, det känns som jag är med på resan med din levande beskrivning. Minns högtala rösten tidigt i ottan som annonserade ut dagens program. ja visst har soonen blivit bördig!! Fantastiskt!! Store Hans är sig lik, ha ha. Hälsa Lena F

    SvaraRadera
  2. Det är bra med långa ben ibland.....Tänk vilken lycka att ni får vara mitt i det riktiga livet i Thailand, det är inte alla förunnat. Sen är det ju lite kul med LillLinda och StorHans. Kram Lena S

    SvaraRadera
  3. Storehans är sig ja - bara lite äldre :-)

    Ja livet här i byn har överhuvudtaget inte gjort någonting för turister (och skönt är det)

    SvaraRadera