Torsdag den 6
februari 2014. Bussen, som var en ny modern turistbuss med gott om plats
för benen, hämtade oss tidigt på morgonen och vi styrde kosan mot Phnom Penh.
Resan skulle ta 5 timmar ca men tog 6. Sex timmar och 27 mil. Nästan hela
sträckan höll de på med vägarbete – det skall bli en ny bredare väg mellan Siem
Reap och Phnom Penh. Detta betydde då att hela sträckan var uppgrävd istället
för att man gjorde färdigt bit efter bit, vägingenjören sidan om mig muttrade
över upplägget av arbetet . Vi skumpade alltså fram i sex timmar men det kan
man inte hänga upp sig på. Framme på förbokade ALIBI Villa-Guesthouse halv 3
och det var verkligen en trevlig oas, rummet fint med fin trädgård mitt i stan typ.
Gott om plats för våra långa ben |
Rostade gräshoppor som tilltugg på bussfärden ???? |
såhär kan man bo |
Alibi - här bodde vi i Phnom Penh |
med fin trädgård - en oas mitt i stan |
I guider har vi läst att i Phnom Penh samsas nytt och gammalt och det får vi verkligen hålla med om. Tuk-tukarna samsas om vägarna med stora Lexus STORA STORA stadsjeepar – det finns inga trafikregler mer än att man skall för det mesta köra på höger sida och inte krocka. Skall man över vägen zickzackar man mellan framrusande fordon. Massor av fina restauranger med mat från olika kulturer. Affärsmännen skyndar fram med sina datorväskor på gatorna, det finns många fina butiker. Sååå är då allt detta blandat med lemlästade tiggare utan armar och ben och skit och sopor och misär.
Vi begav oss till Royal Palace, det kungliga palatset i Phnom Penh byggdes under 1800-talet och består av en massa olika hus, färgerna i palatset är guld, som står för buddhismen och vitt för hinduismen och symboliserar att två religioner samsas. Vi strosade runt där ganska länge – vackert när solen sänkte sig. På kvällen sjöd stan av liv men inte alls så ”tivoliaktigt” som i Siem Reap. Det blev restaurangen Taste like India. Maten var otroligt god och så rikligt att Hans inte orkade äta upp det jag inte orkade. Två huvudrätter, två ris, två port = 4 Naanbröd, fyra öl = 20 dollar
Många olika byggnader inne på Royal Palace |
Vackra rabatter och blommor |
Lotus |
i solnedgång |
ytterligare en Lotus |
Fredag den 7 februari 2014. Morgonen är vacker och vi sitter i vår lilla oas och äter frukost och gör upp planer för dagen. Vi hade valt bort Dödens fält (Choeung Ek) Detta är en mycket tragisk sevärdhet som ägt rum för ca 40 år sedan, som fortfarande satt djupa spår i nationen och dess innevånare. Visst har man hört om dödsfälten och om Pol Pot och hans galna regim. Men att se det med egna ögon och stå mitt upp i detta fasansfulla ställe kände jag blev för mycket för mitt psyke och min sömn nätterna framöver. Att se tusentals och åter tusentals skallar varav många var barns klarar jag inte. Så vi började dagen med att åka iväg till ett tempel byggt på en backe. Det var härligt att gå runt i templet då det satt ett gäng och spelade högt och intensivt i rytmiska toner på slagverk och klockor. Sedan gick vi till marknaden som inte var lik någon annan marknad vi besökt – ingen tjoade och skrek saaamfing foool joooo madaaammm. Så det var riktigt roligt att gå där, vi köpte kalsonger/trosor, BMW-livrem, hörlurar och en Digital Speaker (just for fun), Hans köpte en snygg kortärmad skjorta för 4 dollar – han orkade inte ens pruta. Vi gick och åt lunch på ett ställe som lär föräldralösa och ”ungdomar på glid” ett yrke och de lär dem även engelska så att de har möjlighet att få ett bra arbete. De har även en skola och en affär där de har återvunnit plastpåsar och tomma rissäckar bl.a. och gör väskor anteckningsböcker och annat Friends The Restaurant. Hem på rummet för en välbehövlig nedkylning och vila sedan ut igen – nu åkte vi till S-21 Toul Sleng ett tortyr-fängelse som användes under Pol Pots regim. Trots de tomma rummen är det ett oerhörd gripande besök. Det finns många foton och illustrationer att ta del av. En viktig bit av Kambodjas historia som aldrig får falla i glömska.Om du orkar läsa mera klicka här. Hem igen för liten dusch och vila sedan ut för dinner och nattpromenad. Imorgon 06.20 skall vi stå ”på gården” för då kommer bussen för att sedan ta oss till Vietnam, Ho Chi Ming Citys flygplats då vi skall vidare ut till en ö som heter Phu Quoc, tjooooohooo
barn som räknar pengar, man köper en fågel för att sedan släppa ut den i det fria - då har man gjort en god gärning och får ett bra liv efter detta |
inne i templet |
det skall börjas i tid (pappa fanns nära) |
parkeringsproblem -- hur kommer det då att se ut om 10 år |
smart lösning på ett moppeproblem |
blomstertorg |
x |
på marknaden kunde man köpa allt -tex en större stjärt |
fina bilar |
och sopor mitt i gatan |
frisör och moppeparkering |
strandpromenaden |
Nya härliga upplevelser, underbart att få ta del av.
SvaraRadera