söndag 16 februari 2014

Lunch i Ho Chi Ming City och middag i Bangkok


Torsdagen den 13 februari 2014.
På morgonen lämnade vi ön Phu Quoc, läs mer det var en mycket grön fin ö med både berg
solnedgång över Phu Quoc
 och djungel och vackra stränder med palmer ända ner till strandkanten. Vi hann inte utforska den norra delen alls tyvärr där man bl.a. odlar svartpeppar. Det byggs en hel del på ön och det kommer troligen framöver att förändra ön mycket, man får hoppas att det faktum att det är en nationalpark hindrar allt för stor exploatering. Ännu har inte ön upptäckts av den stora gruppen turister. Det är ett paradis för dem som vill upptäcka något nytt innan alla andra gör det, Phu Quoc har otrolig charm.

Vi kom fram till Ho Chi Ming City redan vid 11 och vårt plan till Bangkok gick inte förrän klockan 18 så vi hade några timmar att göra annat på. Vi lämnade in väskorna i förvaringen och tyckte vi var jättesmarta när vi hittade en gammal skranglig buss som vi säkert trodde skulle gå in till city. Busschauffören kunde ingen engelska men vi tyckte ju det var ett äventyr att se var vi hamnade, vi har ju varit där några dagar för två år sedan sååå.... 2 kronor kostade det att åka, så följde vi hur vi åkte på Hans GPS i hans telefon och plötsligt kunde vi se en park som vi kände igen - hojtade till och blev avsläppta sedan hade vi några kvarter att gå för att komma till området där vi då bodde. Vi hade där då en speciell restaurang som vi besökte, man satt inne på en bakgård i en trädgård och de hade väldigt god mat. Vi försökte leta efter den då vi visste någotsånär var den låg men nej, upp och ner för några gator och den fanns inte att finna. Vid ett tillfälle, jag gick före Hans, körde en moped upp på trottoaren och trängdes, vilket inte alls är konstigt eller märkvärdigt se film här  i denna stad med miljontals moppar/skotrar, nu var det så att två käringar också tyckte att mopeden trängdes så de "förde undan" Hans lite för att han inte skulle bli överkörd - och bara 20 meter bort inser han att det var ficktjuvar som varit framme. Hans hade sin plånbok i djup sidoficka i shortsen med alla våra Dong i = ca 400 kronor men som tur var bara pengar inga kort eller annat i denna plånbok. Pengar är ju bara pengar men man blir ju jäkligt sur. Men man kan ju välja hur man skall förhålla sig till det och det var ju bara att svälja förtreten, repa nytt mod och ta ut nya Dong. Vi fick iaf tag på en trevlig fransk restaurang och fick en god lunch. 

Åter till flygplatsen tog vi en taxi och var ute i god tid, men det är ju alltid roligt att sitta och glo på folk på en flygplats tycker vi. Flyget till Bangkok tar 1 timme och 45 minuter och vi tog en sedan en taxi till vårt hotell  länk som var mycket flott och trevligt, vi fick ett stort rum med separat "vardagsrum". En sen middag bestående av favoriten Gai Pad Met Ma-muang dvs Chicken whiv cashew nuts - supergott och mycket fräscht. 
En god natts sömn och en härlig frukostbuffé. Vi skulle inte åka till flygplatsen förrän vid 16 tiden så vi hade tänkt oss en shoppingdag dock var ju delar av staden och nära vårt område belägrat av regeringskritiska demonstationer - shoppingområdet där bl.a. MBK ligger var helt belägrat - så det var sådär olustigt att gå där, även om det såg väldigt fredligt ut så förstår man inte händelseförlopp om något skulle hända. Jag gick fram till en polis och frågade om det var säkert att gå där och det tyckte han men men...... vad shoppade vi då -- ett par sommarfladderbyxor för 199 Bath 42 kronor........sen struntade vi i hela saken och gick mot ett annat område istället för att njuta av en god lunch och så tog vi Skytrain ut till flygplatsen vilket är väldigt smidigt och billigt 45 bath pp. Lite sisådär helt otroligt var det ju att min väska vägde 14½ kg FRÅN Bangkok, man får på detta flyg ha 30 kilo. Flyget hem gick väldigt kanonbra - vi sov lite till och från, servicen var perfekt, vi flög med Qatar Airways. 

En underbar resa med många många upplevelser- där den största av alla var att få umgås med hela familjen i två hela veckor under så trivsamma avslappnade former som man bara kan där man inte behöver ha några som helst måsten utan bara ta dagen som den kommer se film     ---- man kanske skulle köpa hus där ???????????????     


lägenheter i Ho Chi Ming City (Saigon)

HCMC

Bangkok belägras av demostranter

avspärrat område

'

dricksvatten till demostranterna

tältläger

'

'

'

tuk-tuk tur i BKK

flygplatsen

onsdag 12 februari 2014

Från Kambodja till Phu Quoc Vietnam och några stilla dagars ö-liv.

Lördagen den 8 februari 2014     Bussresan mellan Phnom Penh och Ho Chi Ming City gick fint, vägen var mycket bättre än väntat (byggt på vår tidigare erfarenhet). Gränsövergången Kambodja till Vietnam gick också väldigt geswingt. Jag hade läst en blogg innan som i detalj förklarade de olika stationerna under VISA/tull-proceduren och exakt så fungerade det, Vi blev avsläppta på vägen närmast flygplatsen i utkanten av Ho Chi Ming City och fick en taxi där föraren verkligen inte kunde ett ord engelska - han kunde inte ens ordet för flygplats. Jag fick visa honom flygbiljetten från Vietnam air - det hotellet visste han inte var det låg ! Vi pekade och gjorde flygplan med händerna och tillslut fattade han - sen skulle vi då få honom att fatta att vi skulle till Domestic-avgångshallen....jodå det gick tillslut det också - sen skulle vi då betala i Dong tyckte han men vi hade bara dollar (som oftast går lika bra) .....det klarade han inte ut så vi gav honom vad vi tyckte var rimligt och han nöjde sig med det. Planet till Phu Quoc tog mindre än en timme så det gick fort och bra. Vi bor på Mai Spa & Resort - byggt i Japansk stil (tror/tycker jag), alldeles nere vid stranden.
utsikt från vårt hus ner till stranden


vår terrass

vår trädgård

vårt hus































På morgonen sitter vi och äter frukost med de bara fötterna i nedstuckna i sanden. Fin lummig trädgård har vi så det kunde inte bli bättre, tyst och stilla.
:-)

Sammanfattning av dagarna här på ön: Ätit gott som vanligt, solat, badat, vandrat till nattmarknad på kvällarna, druckit det goda vietnamesiska kaffet, varit ute med båt och snorklat och fiskat - jag fick två fiskar. På båten åt vi faktiskt tillagade sjöborrar (!!). När vi körde ut stannade båten vid en annan båt och fick en korg full med sjöborrar, sedan klipptes taggarna av och så delades de till två halvor och så lagades de till på något vis, lite sås i så skrapade man insidan och åt - det var inte gott men inte äckligt heller - det såg däremot väldigt äckligt ut, en härlig dag på havet. Vägen ner till södra delen av ön var en hålig grusväg men de håller på att bygga en ny. 
Igår hittade vi en lokal marknad som låg väldigt off och där var icke en turist där. Där köpte jag nyskördad svartpeppar som odlas här på ön. Man kan ju, utan att faktiskt veta det, tala om att det finns ingen hälsovårdsmyndighet i detta landet (heller). Det finns förstås mycket fisk och skaldjur här på ön så det blir det ofta både till lunch och middag.
Idag är det vår sista hela dag här på Phu Quoc för imorgon flyger vi tillbaka till Ho Chi Ming men bara för att byta plan som då tar oss tillbaka till Thailand och till Bangkok. 
middagen förbereds

x

solnedgång 

'

från vår terrass

'

lunch

sjöborrar som vi sedan skall äta

en dag på havet

vi hämtar upp delar av dagens lunch

här bor och arbetar fiskarfamiljerna

'

och här klipps lunchen

njuter

storfiskare, båtens största fisk

nåja, en fisk är en fisk

sjöborren efter jag ätit den

en underbar strand på södra delen av ön, inga hotell alls 

om 10 år kommer här antagligen att finnas massor av Resorter

så öde - så fint !

"vår strandhydda på Mai Spa & Resort"

fiskarfamilj på stranden, de vevade in ett nät för hand i 2½ timme

hela familjen hjälper till

lokal marknad

snart middag

jag tror jag blir tillfälligt vegetarian

shoppat lite frukt och nyskördad peppar
       

fredag 7 februari 2014

1½ dygns race i Phnom Penh

Torsdag den 6 februari 2014. Bussen, som var en ny modern turistbuss med gott om plats
Gott om plats för våra långa ben
för benen, hämtade oss tidigt på morgonen och vi styrde kosan mot Phnom Penh. Resan skulle ta 5 timmar ca men tog 6. Sex timmar och 27 mil. Nästan hela sträckan höll de på med vägarbete – det skall bli en ny bredare väg mellan Siem Reap och Phnom Penh. Detta betydde då att hela sträckan var uppgrävd istället för att man gjorde färdigt bit efter bit, vägingenjören sidan om mig muttrade över upplägget av arbetet . Vi skumpade alltså fram i sex timmar men det kan man inte hänga upp sig på. Framme på förbokade ALIBI Villa-Guesthouse halv 3 och det var verkligen en trevlig oas, rummet fint  med fin trädgård mitt i stan typ.
Rostade gräshoppor som tilltugg på bussfärden ????

såhär kan man bo

Alibi - här bodde vi i Phnom Penh

med fin trädgård - en oas mitt i stan






























I guider har vi läst att i Phnom Penh samsas nytt och gammalt och det får vi verkligen hålla med om. Tuk-tukarna samsas om vägarna med stora Lexus STORA STORA stadsjeepar – det finns inga trafikregler mer än att man skall för det mesta köra på höger sida och inte krocka.  Skall man över vägen zickzackar man mellan framrusande fordon. Massor av fina restauranger med mat från olika kulturer. Affärsmännen skyndar fram med sina datorväskor på gatorna, det finns många fina butiker. Sååå är då allt detta blandat med lemlästade tiggare utan armar och ben och skit och sopor och misär.
Vi begav oss till Royal Palace, det kungliga palatset i Phnom Penh byggdes under 1800-talet och består av en massa olika hus, färgerna i palatset är guld, som står för buddhismen och vitt för hinduismen och symboliserar att två religioner samsas. Vi strosade runt där ganska länge – vackert när solen sänkte sig. På kvällen sjöd stan av liv men inte alls så ”tivoliaktigt” som i Siem Reap. Det blev restaurangen Taste like India. Maten var otroligt god och så rikligt att Hans inte orkade äta upp det jag inte orkade. Två huvudrätter, två ris, två port = 4 Naanbröd, fyra öl = 20 dollar
Många olika byggnader inne på Royal Palace

Vackra rabatter och blommor

Lotus

i solnedgång

ytterligare en Lotus
.






























Fredag den 7 februari 2014. Morgonen är vacker och vi sitter i vår lilla oas och äter frukost och gör upp planer för dagen. Vi hade valt bort Dödens fält (Choeung Ek) Detta är en mycket tragisk sevärdhet som ägt rum för ca 40 år sedan, som fortfarande satt djupa spår i nationen och dess innevånare. Visst har man hört om dödsfälten och om Pol Pot och hans galna regim. Men att se det med egna ögon och stå mitt upp i detta fasansfulla ställe kände jag blev för mycket för mitt psyke och min sömn nätterna framöver. Att se tusentals och åter tusentals skallar varav många var barns klarar jag inte. Så vi började dagen med att åka iväg till ett tempel byggt på en backe. Det var härligt att gå runt i templet då det satt ett gäng och spelade högt och intensivt i rytmiska toner på slagverk och klockor. Sedan gick vi till marknaden som inte var lik någon annan marknad vi besökt – ingen tjoade och skrek saaamfing foool joooo madaaammm. Så det var riktigt roligt att gå där, vi köpte kalsonger/trosor, BMW-livrem, hörlurar och  en Digital Speaker  (just for fun), Hans köpte en snygg kortärmad skjorta för 4 dollar – han orkade inte ens pruta. Vi gick och åt lunch på ett ställe som lär föräldralösa och ”ungdomar på glid” ett yrke och de lär dem även engelska så att de har möjlighet att få ett bra arbete. De har även en skola och en affär där de har återvunnit plastpåsar och tomma rissäckar bl.a. och gör väskor anteckningsböcker och annat Friends The Restaurant.  Hem på rummet för en välbehövlig nedkylning och vila sedan ut igen – nu åkte vi till S-21 Toul Sleng ett tortyr-fängelse som användes under Pol Pots regim. Trots de tomma rummen är det ett oerhörd gripande besök. Det finns många foton och illustrationer att ta del av. En viktig bit av Kambodjas historia som aldrig får falla i glömska.Om du orkar läsa mera klicka här. Hem igen för liten dusch och vila sedan ut för dinner och nattpromenad. Imorgon 06.20 skall vi stå ”på gården” för då kommer bussen för att sedan ta oss till Vietnam, Ho Chi Ming Citys flygplats då vi skall vidare ut till en ö som heter Phu Quoc, tjooooohooo

barn som räknar pengar, man köper en fågel för att sedan
släppa ut den i det fria - då har man gjort en god
gärning och får ett bra liv efter detta

inne i templet

det skall börjas i tid (pappa fanns nära)


parkeringsproblem -- hur kommer det då att se ut om 10 år

smart lösning på ett moppeproblem

blomstertorg

x

på marknaden kunde man köpa allt -tex en större stjärt

fina bilar

och sopor mitt i gatan

frisör och moppeparkering

strandpromenaden