Ban Kok Muang och Malaysia

torghandel

Fredag den 22 till måndag 25 januari 2016 Smidigt och lätt flög vi till Bangkok mindre flygplats Don Muang tre timmars mellanrum till nästa plan som tog oss till Buriram som ligger norr om Krister och Pranees by. Trevligt att träffa dem igen, två år sedan sist och då var det helt kort. Krister och Pranee bor i en liten by, Ban Kok Muang, i östra Thailand, bara två mil från gränsen till Kambodja. Här känns det som väldigt old fashion genuint Thailand. I byn lever man ett, på sitt sätt, enkelt liv. Den som har mycket delar med sig av den som har mindre, den som behöver hjälp får hjälp av den som kan ge. Det finns inga försäkringar ingen åldringsvård inga andra sociala inrättningar mer än ett dagis. Det finns en bank i byn, den har öppet en eftermiddag i månaden. Man går och lägger sig med mörkret och stiger upp när tuppen gal och har man missat tuppen (vilket måste vara omöjligt enligt min mening - det finns många i byn) så sätter bychefen igång sin högtalare och varje morgon klockan 6 vrålar först musik ut sedan berättar han lite vad som hänt och vad som kommer att hända den dagen. Bychefen är förtroendevald och bestämmer det mesta. Varje morgon vid 6-tiden går man till torget och antingen säljer det man odlat, lagat eller bakat eller så byter mot något annat- Pranee brukar byta lite grönsaker med sin bror som lagar mat och säljer i små påsar. Pranee och Krister har, för trakten, stora odlingar där de odlar allt möjligt grönsaker, örter, frukt vattenmeloner ris – Pranee älskar att odla och har ständigt nya projekt på gång. De har många ankor där och äggen säljs på marknaden. De har en ”förman” som bor på marken hjälper dem med allt. Två gånger dessa dagar var vi i templet, och upplevde deras buddistiske ceremoni med munkar – alltid lika intressant – man känner sig alltid välkommen – sen äter alla (munkarna först) tillsammans av den mat alla, efter förmåga, släpat med sig upp till templet, det som blir över kan man ta med sig hem den som vill och behöver – praktiskt alla får mat i byn.

Under den tid vi var i byn kom det in en kallfront från Kina och som lägst hade vi 12 grader, Thailändarna frös hade täckjackor och mössa och vevade in sig i allt möjligt - vi huttrade i våra tunna sommarkläder

 

Tempelceremoni

Krister Pranee och deras bil

Pranee där hon trivs bäst

.

Titta på min vattenmelonodling

"monsterbilen" som de kör i odlingarna med

byns skola

Hans hjälper till att plantera citronträd

Kvällsmat en dag

templet

en vattenreningsmaskin Krister köpt
den sitter på utsidan av deras tomt och
alla kan köpa rent dricksvatten för
nästan ingenting

bygata

frusna personer (Pranees syster i rosa)

12 grader - tidig morgonmarknad

kontraster - såhär bor någon

...såhär bor någon

dagis bygger ut

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Måndag 25 januari 2016. Vi tog bussen från grannbyn till Bangkok 4 timmar ca – helt okej mycket att titta på osv. Kom fram till Bangkok busstation och utsattes genast för ett försök till lurendrejeri, en man undrade om vi behövde taxi och det behövde vi ju – hur mycket kostar det in till BKK då? - 550bath sa han (115 kr ca) – då kör du med taxameter sa jag nejnej det blir billigare utan...........okej men nu har jag varit med om detta förut så vi vägrade, stod i en organiserad kö högst 5 minuter och hoppade in i en taxi med taxameter och summan blev fram till hotellet 138 bath - visserligen fick vi guida honom med Hans-Eriks GPS den sista biten men åt det hade vi bara roligt – vi viftade än hit än dit, taximannen kunde inte engelska. Billigt hotell vid järnvägsstationen då vi imorgon skall åka tåg till Malaysia en tågresa på 24 timmar med sovvagn.

      

Tisdag 26 januari 2016. Tåget var okej och vi upplevde mycket på denna resa sov faktiskt ganska bra. Spännande att se skiftningarna efter hand. Tiden gick mycket fort.

På Centralstationen i Bangkok



Onsdag 27 januari 2016. På förmiddagen rullade vi in i Malaysia och skillnaden var genast mycket stor. Renare och bättre hus än i Thailand (fast mindre bilar, Thailändarna älskar stora Ranch Rovers) Efter lunch var vi framme vid målet Butterwoth utanför Penang. Därifrån skulle vi ta en buss till Cameron Highland (bergstrakter i Malaysia) men den sista bussen hade redan gått. Shit, vi fick ta en buss söderut till Oboh en större stad i rätt riktning – jag visste att det därifrån gick bussar till Cameron Highland jag hade också för mig att den sista bussen upp till bergen (en resa på ca 3 timmar) avgick kl 18. Vi rullade in på busstationen 17.40 och rusade runt efter en som sålde rätt biljett till rätt ställe – det finns massor av folk som säljer biljetter men till olika ställen, en snäll man visade oss och vi kom med bussen, som inte var i det bästa skick men vad kan man begära i den sena timmen. Färden upp över bergen var helt magiskt fantastisk --- till det blev mörkt det vill säga sen var det inte lika roligt. Det kändes lite som att köra motorcykel över ett alp-pass i Dolomiterna. Kom fram till vår destination Tamah Rata och vårt pensionat och mötes av en supervänlig människa som visade oss till rätta. Vi hann gå ner till byn och ta oss en välförtjänt pilsner sen stupade vi i säng. Imorgon skall vi ut på en djungelvandring bl.a. 

bussen vi åkte upp i bergen med

Torsdag 28 januari 2016 Upp i ottan. Efter frukost kom jeepen och hämtade oss, det var ett äldre par från Tokyo, en amerikansk tjej, ett ungt par från England och vi, för en heldag på olika strapatser. Först ett tempel (det är inte bara muslimer här i Malaysia) Sedan åkte vi ut till te-odlingarna – det är helt optimalt väder här för te-odlingar, det regnar något varje dag, sluttningarna är klädda utav teplantor så grönt och vackert så det var helt otroligt. Intressant att höra guiden berätta om hur de olika generationer odlare som funnits där i denna bergstrakt utvecklats med åren. Te är inte bara te har man ju nu förstått. Vi åkte sedan upp på otroligt dålig väg till den högsta toppen som har ”bilväg” på Cameron Highlands. Dimman ligger ofta tät här och det regnar 5 dagar av 6 men vi hade tur och molnen skingrade sig plötsligt och dimman kom och gick så vi fick en fin tur där uppe. Sedan började vi vår djungelvandring med en bergsguide som älskade sin djungel och sitt berg. Han var helt otroligt duktig och berättade om allt i naturen med en stor kunskap och inlevelse. Vi vandrade på stigar som knappt var stigar i gyttja och hala rötter allt dröp av fukt och mossa, blommor fågelljud och känslan att gå där i naturen där inget har förändrats på tusentals tusentals år var helt otrolig, det var tyst förutom fågelljuden det var lagom kallt och fuktigt --- när jag gick där tänkte jag att denna vandring var värd hela resan (hittills iaf). Sedan åkte vi till jordgubbsodlare vilket det finns gott om här uppe, intressant att se hur de löst odlingssättet, inga krökta ryggar, rena fina bär. Ett museum har de byggt upp här som vi besökte – hur det för bara kort tid sedan var en nästan otillgänglig bergstrakt med byar med farmare som odlade te. På kvällen en supergod middag på en indisk restaurang – jammiiii va gott. Imorgon bär det av ner för bergen och till Penang

 

te

.

.

guiden demonstrerar hur det går till
att klippa te-plantorna 

te-plockare

dimman skingrar sig plötsligt

"vägen" upp i berget

Lägg till bildtext

Bergsguiden berättar

djungel

Hade fler bilder med fjärilar växter och blommor men nu kommer de inte fram.