På moppe i Vietnam

5 februari. Vi trivs väldigt bra på detta nya ställe här i Mui Ne. Mui Ne är en 1½ mil lång kustremsa mellan Phan Thiet och fiskebyn Mui Ne Village. Denna del är det mindre turister och mindre Guest House-ställen än där vi var tidigare och nästan inga större hotell. Fisket är dominerande, från vår balkong kan vi följa hur de lägger ut fiskenät och hur de tar in dem igen, Fiskarfamiljerna lever ytterst enkelt nere vid stranden, hus som är byggda av lite vad som helst, fisk säljs vid vägen, många fiskrestauranger och det är otroligt gott allt vi får. Dock är de mycket mer sparsamma med kryddorna än vad thailändarna är. Vi har här hittat en liten Vietnamesisk restaurang där vi kommer att äta fler gånger, alla i familjen är engagerade och de har mycket god mat. Vi äter på restaurang både på lunchen och på kvällen.

Idag vandrade vi bort en liten sträcka och fick en strand alldeles för oss själva – palmerna växte ända ner till vattenbrynet. Hade ingen kamera med

Vi beslutade också att det var dags att se sig om lite utanför Mui Ne. Vi hade läst att det fanns sanddynor och annat att göra utfärder till. Problemet var att det finns ju inga vägskyltar och det finns ju ingen som kan visa vägen eftersom de inte förstår sig på en karta. Vi hade också läst att man kunde åka bakpå en moppe (som för övrigt är en 100cc are) så fungerar föraren som guide. Man kommer överens om ett pris och var man vill så kör de och stannar tills man är klar oberoende om det tar två eller fem timmar. Utanför vårt hotell stod vi exakt två minuter och såg turistiska ut och en man frågade om vi ville ut på utfärd, jooooooo, exakt ytterligare två minuter senare hade han fixat fram två moppar och två guider och priset gjordes upp. Hela eftermiddagen åkte vi så runt med dem (märklig känsla att sitta bakpå, jag ville liksom styra ibland)


Saharaöken?



Vi åkte till Red Canyon, White Sand Dunes och Red Sand Dunes. Höjdpunkten var absolut besöken till White och Red Sand Dunes. Otroligt vackert vid White Sand Dunes. Dock krävdes det en hel del traskande i sand om man vill få ut det bästa av White Sand Dunes. Något som vi förstås gjorde. På toppen njöt vi av utsikten och såg när folk åkte ”pulka” ner för sanddynorna. Sista stoppet var som sagt Red Sand Dunes för att nästan se solnedgången över Mui Ne, vi var lite tidiga. Vi satt på en sandtopp och bara njöt av stunden (och fick sand i öronen och överallt). Våra ”guider” hette Duc och Duoc, far och son, om jag förstod saken rätt. Duc som var den äldre och var mest talför talade lite engelska och var mycket trevlig, han sken upp när vi sa att vi var svenskar, han talade mycket tydligt om vad han tyckte om ryssar…….det var inte positivt vill jag lova. Hemma igen och en härlig utsträckare i poolen.

Vackert

Kanske inte som Grand Canyon i USA men detta är Red Canyon i Vietnam



Utsikt över Mui Ne Village



Igår hörde vi andra svenskar för första gången på hela resan (utom Krister och Pranee förstås) ett fåtal tyskar några fransmän, kineser men övervägande ryssar. Ryssarna bor nästan uteslutande på stora Resorter – på kvällarna när vi andra går ut för middag har vi lediga sommarkläder (shorts t-shirt/blus sandaler typ) men ryska damer är uppklädda ”till tänderna” med uppslitsade glittriga små aftonklänningar målade som till en aftongala. Nåja alla är vi olika.